ibland saknar jag dig...

mina känslor till dig är inget jag kan få bort från mig.
att få dom skrivna gör de lättare!
men jag tänker på dig varje dag, svårt att glömma dig.
men känns ändå som vi bara ska vara vänner.
de kommer jag iallafall bli glad över om vi kan.
men tänk på allt fint vi hade?
men inget som kan komma tillbaka.

jag vill göra allt perfekt, det vill väl varje människa?

men ingen är perfekt.

jag vet att du hör mina ord, när jag skriker jag vill ha dig.

men de finns saker i livet som får en att gråta.

jag vill verkligen förlåta, för den jag är, & för hur jag behandlar dig.

vi kmr inte hitta tillbaka.

jag får lägga pusslet själv.

just nu vet jag inte vad jag ska göra.

men jag minns den tiden, då vi skratta åt allt.

jag vill ha tillbaks han som jag ser på bild ibland.

mardrömmen är att jag förlorar dej,

men mardrömmen har redan kommit upp,och blivit sann. 

Känner mig så ensam, så liten och svag
Kan inte nå dig när jag vill, behöver dig i min vardag
En sak jag undrar - Varför kunde du inte stannat kvar?
Drömmer mig bort, jag saknar dig och allt vi har
Jag gråter mig till sömns för jag saknar dig som fan
Försöker klara varje dag, men det är tungt att ta sig fram
Vill inte ha det såhär, men det är väl meningen
Vaknar med tårar och vill bara somna om igen
Du var den bästa, du var den enda
Du var så trygg och nåt sånt här fick inte hända
Jag trodde att du hade samma känslor för mig
Men nu vet jag, att jag är starkare utan dig
Kommer aldrig glömma, men vill inte minnas oss
Ju mer jag tänker på det så saknar jag oss
En dag i taget, som vanligt, fast värre
Du var min hjälte, men nu finns han inte längre

Dags att torka tårarna för tiden är förbi
Nu vet jag att ingenting håller föralltid
Allt jag ville va att du skulle behöva mig
Men nu vet jag att jag är starkare utan dig
Förstod det inte då, men allt faller på sin plats nu
De va för bra för att vara sant och lika så du
Du lura mig riktigt bra, hoppas du e stolt
För du gav mig ett löfte som du bröt, men borde hållt
Jag litade på dig men du gav mig bara svek
Allt jag nånsin ville ha, var din kärlek
Jag öppnade mitt hjärta å lät dig komma nära
Mitt misstag, för vi var aldrig ärliga
Trodde du var rätt men du var fel
Men jag älskade dig, du var min andra del
Kan inte sluta sakna de stunder när de var vi
Men är starkare utan dig, inget håller föralltid
Ångrar att jag kämpade, ångrar allt jag gav
För i slutet av sagan blev de jag som stod ensam kvar
Vill inte minnas dig men kan inte glömma helt
För i mitt hjärta finns du kvar i all evighet

jag hatar att jag älskar dig.

jag trodde ändå att jag var någon, någon man kunde lita på.

men allt du gjort, och som du sårade mig,

så kanske de är bäst att leva själv.

men om jag ska va ärlig har jag aldrig varit så kär.

va det jag som förstörde de, eller du?

en fråga jag aldrig kan få svar på, en början med ett olyckligt slut

i min dröm är de vi mot dom.

att jag sitter och skriver detta gör jag självmant.

men de kommer nog aldrig bli vi, du & jag!

ett hopp med en början, ett hopp som inte fick sitt slut.

jag var stolt, för jag trodde jag hade dig föralltid.

men att jag misst något som de här är jag besiken för, på mig själv.

de var du som höll mig upp.

vi svävade tillsammans, vi klarade allt.

bara vi..

jag brinner för dig,

du är min stjärna i mörkret.

jag vill ha tillbaka dig.

du är min sista pusselbit.

jag önskar du låg här bredvid mig, varje kväll.

och höll om mig, precis som då, på ditt sett.

du skinner hela du.

det är bara du som existerar i mitt universum.

men jag är som svart för dig,

du ser mig inte.

du är dryg mot mig.

jag dör hellre än att vara utan dig.

jag kommer inte kunna bli såhär kär igen.

jag kommer aldrig få känna den känslan igen,

den känslan som alla vill känna.

du var vid min sida, men som sagt inget är kvar.

hur ska jag kunna få tillbaka dom dagarna?

jag rös när jag hade dig nära min kropp.

och att smeka ditt hår va de bästa jag visste.

men nu fiinns du inte här hos mig, bara i mitt huvud.

och där kommer du förall framtid finnas.

allt som vi hade kändes speciellt, eller iallafall för mig.

ska någon någonsin kunna ta din plats?

jag  var kär, kär på riktigt!

jag tror ändå inte du fattar att du verkligen va någon för mig, och är fortfarande.

när du kom bakom mig och höll om mig, med dina händer på min mage.

och pussa mig på kinden.

men ibland bråka vi, de tog slut, men nu är de slut på riktigt, kanske nu jag börjar inse att de är så. jag orkar inte.

jag försöker göra så vi kan börja snacka!

men du svarar aldrig på mina sms, vi vill inte berätta för mig hur de är.

du har henne.

vi kunde bygga på de vi hade, men kanske hade vi ingeting enligt dig.

saker förendras, dom blir mina problem, jag står i skuggan bakom.

inget blir som jag hade förväntat mig,

du var ingen speciell, fast ändå någon för mig ♥